På fredag kväll var det uppehållsväder så att man kunde måla sträck på asfalten längs banan och ännu på lördag morgon när jag var och placerade ut km skyltarna var det uppehåll. Starten gick klockan 10:00 för maraton löparna och vi 10 som startade fick rejält med regn över oss redan från start. Jag och Jonathan följdes åt från start även om jag tyckte det gick lite för snabbt men alltid finns ju den där optimistiska tanken att tänk om det skulle gå idag. Första 10,5 km på 46 minuter och jag visste att detta håller inte till slut. Lät Jonathan fara iväg och min egen hastighet sjönk lite. Med tanke på hur jag hade varit i farten med arrangemanget så borde jag från början vetat att det inte blir nå rekord. Efter andra varvningen började jag komma ikapp en del som startat senare samt mötte en hel del bekanta. Vilken energi man får då det var high fives och glada hälsningar från andra löpare. Samlade energi på tredje varvet genom att sakta in och prata några ord med de jag kom ikapp bla. min gamla klasskompis Tomas från högstadiet. Regnet hade avtagit och det vara bara att njuta. Ut på fjärde varvet och jag märkte att hastigheten sjunker. Det var bara att bita ihop och försöka hålla hastigheten under 5 min/km och jag tillät mig inte att gå. Vid UF lokalen på väg tillbaka hade jag Kaj på fyrhjuling framför mig ända in till mål. Kaj vände sig om alltid emellanåt och kolla så jag hänger med och när jag närma mig sportplan började jag höra hur alla hejade på mig. Speakern, funktionärer och åskådare hejade Kaj tutade emellanåt med fyrhjulingen och det går inte att beskriva vilken känsla det var för mig att få springa i mål med sådant stöd. Väl i mål väntade Sara och Jukka med skumppa åt mig. Allt detta blev nästan för mycket för mig, jag var rörd till tårar!
Tiden blev 3:15:58 och det är jag nöjd med!
Helt makalöst vilken stämning fast det var regnigt. Tack alla som ställde upp!
Responsen efter loppet har varit väldigt positiv. Verkar som om jag borde fylla 40 igen nästa sommar!
Tidigare i juni har jag fått uppmärksamhet i media. Det började med att Pia ryckte i mig och ville göra en intervju i Radio Vega. Hon fick till en riktigt bra intervju och någon dag senare ringde Mikael från Vasabladet och sa att han ville skriva en artikel. Det blev en stor artikel i Vasabladet.
Nu är det att vänta på 40 års dagen och känna efter om jag blivit nå äldre under året som gått.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar